Vetskapen om att min man sitter på planet hem.. tankarna som flödar när man inser att jag kommer inte få pussa på honom förrens om 3 månader.. hjärta, själ o psyket gör ont..

Om två timmar drygt åker han.. 3 månader isär igen.. jao..

You came into my life knowing that i was batteling alot of things in my life. Everything from demons in my head to being really sick. You never gave up on me, like everyone else did. You promised me that you were going to be there for me and up until this day, you are here for me uncontitionally. Not one time you have doubted me or how strong i am. We have gone through so incredible much in our marrige so far, more then most people deal with through a whole lifetime. Still, we love each other more then ever. Im so grateful for having you as my best friend, as my soulmate, my lifepartner, my husband and hopefully soon the father of my children.

You are my hero!
I am happy that you are the person who is going to hold my hand through life.


I love you with all my heart and i cant wait to spend the rest of my life with you.


Oh how you brought me back to life love!


Une dhe ti <3

Köpte present till min mans brorson idag, han är sån gullunge! <3 han blir 2år nu den 16april.

Efter en mycket tuff dag så ligger jag nu i soffan och tar de lugnt. Jag trodde ett flertal gånger att jag skulle svimma..

Ringde och tjatade på gränspolisen om när han skulle få åka hem..

Tillslut fick vi reda på att på torsdag morgon så flygs han tillbaka till sitt hemland. Han behöver inte sitta inlåst längre..

Vilken känsla!!

Nu hoppas vi på att jag kan åka dit med.

Idag är det en vecka sedan de kom och hämtade min man och jag kände redan imorse att det kommer att bli en skitdag, så jag måste göra allt i min makt för att överleva dagen. Allt är jobbigt just nu. Jag är så tacksam att min familj finns här för mig/oss. Jag är glad över vetskapen att 90 dagar går fort, så såfort min man får åka till sitt hemland så börjar nedräkningen. Men just idag är tuff, överlevde precis en panikattack som inte var utav denna värld.

I söndags var jag och min mamma på förvaret och träffade min man, det var sjukt känslosamt och alla 3 bröt mer eller mindre ihop. Det var dock underbart att få pussa och krama mitt livs kärlek.

Nu ska jag dona hemma, byta sängkläder och göra det fint hemma.. känns som psyket blir mer stabilt. Blir en kopp kaffe och lite serie först.

Min man och jag på besöket i söndags <3

Äntligen är dagen här.. imorgon får jag träffa min man på förvaret. Sitter och tjuter redan nu för att jag saknar honom så mycket.

Så fort han blir hemskickad till sitt land så kommer vi kunna räkna ner.. 90 dagar så får jag träffa honom igen i 90 dagar..

Måste sätta mig och söka jobb med.. min anställning upphör om 6 veckor.. stress!


Min fina man <3

Nu är min man flyttad till förvar i en annan stad. Har pratat med avdelningen, ska eventuellt träffa honom på söndag. Som jag saknar mitt hjärta!

Idag firade vi min näst äldsta syster som fyller år. Min mans svägerska fyller också år idag. Grattis till dom!

Nu ska jag kolla på serie och vänta på att min man ringer.

Trevlig helg!