Efter en mycket tuff dag så ligger jag nu i soffan och tar de lugnt. Jag trodde ett flertal gånger att jag skulle svimma..

Ringde och tjatade på gränspolisen om när han skulle få åka hem..

Tillslut fick vi reda på att på torsdag morgon så flygs han tillbaka till sitt hemland. Han behöver inte sitta inlåst längre..

Vilken känsla!!

Nu hoppas vi på att jag kan åka dit med.

Idag är det en vecka sedan de kom och hämtade min man och jag kände redan imorse att det kommer att bli en skitdag, så jag måste göra allt i min makt för att överleva dagen. Allt är jobbigt just nu. Jag är så tacksam att min familj finns här för mig/oss. Jag är glad över vetskapen att 90 dagar går fort, så såfort min man får åka till sitt hemland så börjar nedräkningen. Men just idag är tuff, överlevde precis en panikattack som inte var utav denna värld.

I söndags var jag och min mamma på förvaret och träffade min man, det var sjukt känslosamt och alla 3 bröt mer eller mindre ihop. Det var dock underbart att få pussa och krama mitt livs kärlek.

Nu ska jag dona hemma, byta sängkläder och göra det fint hemma.. känns som psyket blir mer stabilt. Blir en kopp kaffe och lite serie först.

Min man och jag på besöket i söndags <3